Tjänster hästavdelningen

På Djursjukhuset i Slöinge utför vi olika slag av kliniska undersökningar, utredningar, behandlingar och kirurgiska ingrepp. Alla besök hos oss görs i ett nära samarbete med Dig som hästägare och tillsammans med veterinären kommer vi fram till en behandlingsplan som passar Er häst bäst.

Nedan kan Du läsa om de vanligaste tjänsterna och undersökningarna som erbjuds på Djursjukhuset, det vill säga tveka inte att kontakta oss en specifik behandling eller undersökning som inte finns i listan. Hos oss finns veterinärer med specialistkompetens inom olika områden. Du är varmt välkommen att ta kontakt med oss för allmän rådgivning, både av djursjukskötare och veterinär. Akuta fall så som kolik, sårskador, fång eller foderstrupsförstoppning tas emot både på akut tid och under jourtider på helger och röda dagar. Jouren når du på nummer 0346-488 85.

Tveka inte att kontakta oss om Du har frågor eller funderingar kring våra tjänster eller hur vi kan hjälpa Dig och Din häst.

1av4små
hältutredning_1av4små
laboratorium_1av4små
operation_(2)_1av4små

Glöm inte ta med hästpasset när du besöker oss!

På kliniken har vi tillgång till kompetent hovslagarhjälp vid olika typer av sjukbeslag. Vi har hovslagare till hands i Slöinge varje fredag, övriga tider går att boka enligt överenskommelse. Ring hästreceptionen på nummer 0346-488 81 för tidsbokning.

Att hästen ska fungera optimalt är det viktigt att dem är korrekt verkade och skodda, allt utifrån individens specifika behov. Veterinär och hovslagare arbetar tillsammans för att på bästa sätt komma tillrätta med hästens befintliga problem eller förebygga att skada uppkommer.
Hovslagarna på kliniken hjälper bland mycket annat till med:

  • Korrigering av vinklar, till exempel korrigering av felaktiga benställningar hos föl
  • Hovbölder
  • Hovsprickor
  • Hålväggar
  • Bärrandsröta
  • Strålröta
  • Hovbensfraktur
  • Fång
  • Traumatiska skador, så som balltramp och spiktramp

Det går även bra att boka tid för normalskoning, om din häst t.ex. behöver sederas inför skoning!

På djursjukhuset i Slöinge har vi Lennart ”Guran” Andersson hos oss en dag i veckan som har arbetat som hovslagare sedan 1968. Godkänd av Jordbruksverket sedan 2010. Uppfostrad inom travsporten med måttliga kuskmeriter på sitt samvete. Har varit tävlingshovslagare på Åbytravet i många år och skott stjärnor som b.la. Varenne och Grades Singing. Arbetar som konsult åt Kungsbacka kliniken sedan många år. Specialområde är b.la. hovsprickor, sjukbeslag och skoningar av travhästar. Är också lärare vid Sveriges Ridgymnasium i Kungsbacka.

 

På Hallands djursjukhus har vi tillgång till ett eget välutrustat och bemannat laboratorium. På laboratoriet utför vi de allra flesta akut- och rutinanalyser på blod, urin och träck. Vi utför också:

  • Bakterieodlingar
  • Artbestämningar av parasiter som t.ex. loppor och löss.
  • Löpstatus hos tik genom vaginalutstryk och/eller progesterontest.
  • Cytologier från t.ex. öron, hud, knutor och kroppsvätskor.
  • Blodgruppsbestämningar på hund och katt.
  • Maskkoll på träckprover från häst.

Fördelarna med ett eget bemannat laboratorium i huset är många. Med kunnig och utbildad personal får vi tillförlitliga svar. Med labbet vägg i vägg får vi snabba svar, redan samma eller nästföljande dag. Då vi undviker långa transporter av proverna, blir det bättre kvalité på provsvaren. Vid ett avvikande provsvar kan vi genast gå vidare med ytterligare analyser som oftast kan utföras på plats. Med Biomedicinska analytiker på plats kan veterinärerna konferera direkt med labbet om de olika analyserna och provsvaren.

De specialanalyser som vi själva inte kan utföra skickas vidare till andra specialiserade laboratorium i Sverige och utomlands. Proverna prepareras då på rätt sätt innan de skickas vidare så att provsvaren ska bli tillförlitliga.

 

”Varför ska man ta träckprov på sina hästar?
Jo, för att ha koll på att avmaskningsprogrammet fungerar!”

Om man först tar ett träckprov på sin häst så får men en indikation om avmaskning är nödvändig eller inte. Det finns en risk att Du avmaskar Din häst i onödan om man bara avmaskar ”för säkerhets skull”. Det finns idag en utbredd resistens bland hästens tarmparasiter därför bör vi begränsa användandet av avmaskningmedlet och sätta in åtgärder där det behövs i stället.

Hur tar man ett träckprov?

Plocka upp två stycken färska träckbollar från en häst, lägg i en plastpåse, tryck ut luften och förslut. Märk ut påsen med hästens namn. Har du fler hästar upprepa provtagningen enligt ovan.

Vill Du ha samlingsprov kan detta göras på max tre hästar per prov. Skriv tydligt på en lapp hur många och vilka hästar som ingår i samlingsprovet. Vi ser helst att samlingsprover tas enligt provtagninganvisningen ovan, detta för att vi ska ta lika mycket träck från varje häst vid analyseringen. Vi vill alltså inte att Du lägger samlingsproverna i en och samma påse.

Proverna kan Du skicka via post (tänk bara på att inte posta brevet dagen innan helgdag) eller lämna in i receptionen på djursjukhuset. Du kan även lämna in prover på Travbanekliniken i Halmstad.

Besiktning utförs framförallt inför köp eller försäljning av en häst, men kan också utföras vid teckning av ny försäkring av hästen. Vi utgår från en besiktningsmanual utarbetad av Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap, Hästsektionen.

Vid en besiktning är det viktigt att man har med sig hästpasset, vi rekommenderar dessutom att både säljare och köpare finns på plats vid undersökningen.

Veterinären börjar med att titta på hästen och känna igenom den noggrant för att bland annat kontrollera dess allmäntillstånd, hull, hud och hårrem. Därefter inspekterar veterinären hästens rörelseorgan inklusive rygg, som till exempel leder, senor och muskulatur och tittar om den har några exteriöra avvikelser och hur dess hovar ser ut. Veterinären lyssnar även på hästens hjärta och lungor.

Hästens rörelser kontrolleras i skritt och trav vid mönstring för hand på rakt spår.  Hästen longeras om möjligt i samtliga gångarter, dock alltid i trav, då veterinären även kan passa på att lyssna efter eventuella missljud från luftvägarna. Även böjprov av samtliga ben genomförs.
En enklare kontroll av ögon och öron görs och hästen observeras under hela besiktningen för eventuell neurologiska problem.

Munhåleundersökning utförs med hjälp av munstege och fokalt ljus.
Vi på kliniken har som standard att vi även utför en undersökning av hästens luftvägar med hjälp av endoskop vid besiktningar. Vid denna undersökning kan man bland annat upptäcka förträngningar i svalget så som till exempel struppipning.

Vid besiktning av mycket unga hästar reduceras många gånger besiktningen, man utför till exempel inte böjprov på ett föl. Efter besiktningen får man ett besiktningsintyg på samtliga utförda undersökningar och resultat, veterinären gör även en bedömning av hästen utifrån besiktningsresultaten.

Besiktningsröntgen, så kallad ”Exportröntgen”

I samband med en besiktning är det en del som väljer att röntga hästen. Det vanliga i sådana fall är att man gör en så kallad exportröntgen. Denna består av 14 bilder och inkluderar falang (kota och nedåt) alla fyra ben, strålben båda fram, has och knä båda bak.

Upptäcks något avvikande vid besiktningen som bedöms kunna ha betydelse för hästens framtida brukbarhet kan veterinären rekommendera en ny besiktning vid ett senare tillfälle, en utökad undersökning eller helt avråda från köp.

 

På operationsavdelningen för hästar utförs över 600 operationer årligen. Av detta sker ett hundratal på stående häst såsom tandextraktioner, laserkirurgi i svalg och vissa sårskador. Övrig kirurgi sker i narkos. Den större delen av dessa är planerade ingrepp som artroskopier och halsoperationer. En betydande del är dock de 150 operationer årligen som görs akut, i huvudsak sårskador och bukoperationer i samband med kolik.

I narkosmomentet finns inbyggt en del risker men med personal som har mångårig erfarenhet av narkos och kirurgi, tillsammans med adekvat utrustning för narkosövervakning har dessa kunnat minimerats till en näst intill försumbar nivå.

Många av de planerade operationerna är remissoperationer från omkringliggande kliniker. Upptagningsområdet är norra Danmark, Skåne, Småland, Halland och Västra Götaland.

Före ett operativt ingrepp vill vi ha hästen väl förberedd. Vår målsättning är att vid varje planerad narkos skall djurägaren vara välinformerad innan, dels hur man förbereder hästen men också vad som väntar efter ingreppet. Det skickas alltid ett konvalescensprogram med hästen hem efter operationen. För ett lyckat resultat är det ju inte minst viktigt vad som händer under konvalescenstiden.

 

På våra löpargångar, longeringsvolt och i ridhuset undersöks hästar i samband med hältundersökningar, besiktningar och hälsokontroller. Hältor, eller misstänkta hältor så som rörelsestörningar eller ridproblem, är den absolut vanligaste orsaken till att hästägare uppsöker oss på kliniken.

Hästen måste inte nödvändigtvis vara tydligt halt för att man ska utföra en hältutredning. Det kan vara en god ide att låta en veterinär undersöka hästen om den plötsligt byter beteende som exempelvis börjar stanna på hinder, känns oliksidig, går snett eller känns ovanligt slö eller stressad.

Besöket börjar med att hästägaren får ge sin beskrivning av hur problemet yttrar sig och när det uppkom, veterinären kommer utifrån detta även ställa frågor om t.ex. hästens användningsområde, utbildningsnivå och nuvarande kondition.

Efter detta utförs en noggrann palpation av hästen då veterinären framförallt känner igenom ben och rygg. Här känner man efter olikheter, temperaturskillnader, svullnader, ömheter och spänningar.

Hästen undersöks sedan under rörelse, till att börja med visas den för hand i skritt och trav på löpargången. Vidare undersöks hästen på böjda spår med hjälp av longering och man utför även så kallade böjprov. Böjprovet innebär att man böjer hästens ben med ett visst tryckt under ca en minut för att sedan direkt trava rakt fram på löpargången. Ibland används även hakar och/eller grepp som fästs på hästens sko för att höja trakt respektive tå och på så sätt ändra benets belastning.

I vissa fall är det relevant att se hästen under ryttare, det är därför alltid bra att ta med sig sin vanliga ridutrustning till både häst och ryttare när man besöker kliniken för en hältutredning. För att lokalisera hästens problem till ett visst område använder man sig ofta av bedövningar. Om veterinären till exempel misstänker att hästen har ont från hovleden bedövas denna för att man ska kunna bekräfta eller avbekräfta sin misstanke. Ibland krävs det flera bedövningar innan man lokaliserat området som smärtar.

När problemet väl är inramat till ett mindre område går man oftast vidare med röntgen och/eller ultraljud för att få en bil av eventuella skelett och/eller mjukdelsskador. När diagnosen är fastställd behandlas hästen. Vilken behandling som veterinären väljer beror helt på vilken typ av skada hästen har.

Hästägaren får sedan ett hemgångsråd hur hästen ska skötas och rehabiliteras under konvalescensen. Ofta får hästen komma tillbaka på ett eller flera återbesök inom några veckor.

 

Röntgenundersökningar utförs i samband med exempelvis hältutredning eller en besiktning. En röntgenundersökning kan utesluta eller påvisa eventuella skelettskador. På djursjukhuset har vi en fast takhängd röntgen och vi använder oss av den senaste tekniken i trådlös direktdigital framkallning för bästa kvalité.

Diagnostiskt ultraljud används främst för att påvisa mjukdelsskador. Samtliga hästveterinärer är väl förtrogna med att undersöka senor och ligament. Vi har också veterinärer med spetskompetens på att undersöka leder så som bakknän, kotleder, SI-leder och ryggar.

Ultraljudet används även vid medicinska utredningar, bukultraljud, hjärtultraljud och vid ultraljuds-guidade injektioner och leverbiopsier. På djursjukhuset i Slöinge har vi har ett mycket avancerat ultraljud från Philips som heter iU22.

 

I vårt behandlingsrum kan vi utföra halsundersökning med fiberendoskop och provtagning från luftrören (trackealsköljning eller BAL-lungsköljning). Proverna analyseras efter celltyper och bakterieodling.

Då ett arbetsprov är nödvändigt kan hästen ridas eller longeras i ridhuset. Vi har även tillgång till ett videolaryngoskopi där fiberendoskop placeras i övre luftvägar under ett rid-eller körprov.

Hästens tänder har flera viktiga funktioner och bör regelbundet inspekteras. Den vilda hästen betar större delen av dygnets timmar och håller på så sätt efter tänderna på egen hand. Våra rid och körhästar sliter inte tänderna på samma sätt som den vilda hästen och bör därför regelbundet genomgå en munhåleundersökning. Det kan även uppstå obalans i tuggytorna i takt med att tänderna slits och växer kontinuerligt.

Det är viktigt att hästen inte har ont i munnen för att fungera bra vid ridning och körning. Hästens kindtänder används bland annat för att krossa och mala stråfoder. Att fodret finfördelas är en förutsättning för kunna utvinna dess näringsämnen. Hästar växlar precis som människor tänder i unga år vilket i vissa fall kan leda till problem. Unga hästar bör även kontrolleras för eventuella vargtänder, dessa kan i många fall behöva avlägsnas då de kan störa bettets funktion och leda till obehag vid ridning eller körning.

Äldre hästar drabbas i många fall av tandrelaterade problem på grund av att tänderna helt enkelt har slitits med åren och tillslut blir förbrukade. Vanliga problem hos den äldre hästen är bland annat vågbett och glesbett, det senare leder ofta till foderinpackningar med åtföljande tandköttsinflammation. I många fall behöver man därför undersöka den äldre hästens munhåla med kortare intervaller.
Vanliga problem i hästens mun är så kallat skarpbett, orsakat av överdrivet vassa emaljåsar, och hakbett. Båda åkommorna uppkommer när hästens naturliga slitage inte fungerar optimalt och man kan därför bli tvungen att raspa hästens tänder med jämna mellanrum. Vi rekommenderar normalt sett att man gör en munhåleundersökning en gång/år, förslagsvis i samband med årlig vaccination.

Vi utför fullständiga munhåleundersökningar på hästar. Det innebär att hästen drogas och ställs i en undersökningsspilta, munnen öppnas med en munstege, munhålan göres ren och inspekteras. Tänderna kan sedan korrigeras efter behov. I vissa fall kompletteras undersökningen med t.ex. fiberoptik eller röntgen.

 

Om Din häst exempelvis ska opereras eller av någon annan anledning behöver stanna kvar hos oss för bevakning så kommer patienten tas in på den så kallade stationärvården. Vid inskrivningen bestäms vad som gäller för patienten när det kommer till undersökning, behandling och utfodring. Varje dag finns det djursjukvårdare och en veterinär i stallet som sköter om hästarna och utför behandlingar. På djursjukhuset går veterinärerna en gemensam rond varje morgon och eftermiddag och på kvällen gör veterinären en medicinsk bedömning inför natten. Alla hästar på stationärvården tittas till minst en gång per natt om inte veterinären bedömt utökad nattpassning. I enstaka fall kan Din häst vara i behov av ytterligare specialistvård eller intensivvård och då kan vi behöva remittera.

Vi strävar alltid efter att det ska vara lugn och ro i stallet för att hästarna ska känna sig till freds under deras vistelse. Utfodring sker 4gånger/dag och kraftfoder 2gånger/dag beroende på behov. När du lämnar Din häst hos oss är det viktigt att informera oss om utfodring och eventuell särskild hantering, detta för att vi ska kunna vårda Din häst på bästa sätt.
Vi behåller gärna hästens pass under vistelsen.
När Ditt djur ligger inlagd hos oss kommer Ni bli uppringda av veterinär eller djursjukvårdare för att få dagliga rapporter om hur Ditt djur mår och diskutera om vidare behandling. Vid behov ringer vi upp flera gånger och då uppskattar vi om Ni finns tillgängliga på telefon.

När det sedan är dags för hemgång bestämmer vi en tid som passar Er. Patienter kan lämnas för hemgång under hela öppettiden och även på helger. Som djurägare kommer Ni också få ett hemgångsråd med instruktioner hur Ni ska ta hand om Ert djur hemma under den första tiden efter besöket. I samband med hemgången ska Ni även betala för besöket. Om djuret är försäkrat kan vi hjälpa Er att reglera kostnaden med Ert försäkringsbolag mot en kostnad på 95kr, då behöver vi veta vilket försäkringsbolag ni använder samt försäkringsnummer.

När Din häst har vistats i djursjukhusmiljö finns alltid en ökad smittorisk av bakterier och virus. Vi rekommenderar därför att hålla ett extra öga på din häst efter hemkomsten och hålla koll på kroppstemperatur, svullna lymfknutor och/eller näsflöde. Rådfråga gärna oss om hur Du kan göra för att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar, det är framförallt viktigt om Du har dräktiga ston hemma i samma stall.  Och kanske det viktigaste av allt, det är av största vikt att vi håller en god kontakt. Undrar Ni över något så tveka aldrig att ringa oss! På vardagar når Du stallavdelningen på 0346-488 84 och under kvällar och helger 0346-488 85.

Behandlingsmetod som på svenska även kallas ”stötvågsbehandling”. Metoden används ofta ensamt, eller som komplement, vid behandling av olika typer av ligament- och muskelskador. Behandlingen har en antiinflammatorisk och smärtstillande effekt som på så sätt påskyndar och underlättar läkningsprocessen. Stötvågsbehandling innebär 10 dagars startkarens och får enbart utföras under veterinärs ansvar.

Djursjukhuset är godkänd mätstation för ponnyer. För information om datum för mätning se TDB.

Veterinäravgiften betalas i hästreceptionen.

Ring och boka tid om ni önskar andra åtgärder som vaccination eller munhåleundersökning i samband med mätningen.

Vid frågor, kontakta Elisabeth Hultberg 0709-611 425 eller via elisabeth.hultberg@telia.com

Vi tar emot patienter för vidare utredning och behandling. Skicka remiss till hästavdelningen via mail, fax eller post, i brådskande fall går det naturligtvis bra att ringa!

Viktig information till remitterande veterinärer!
– Vi stänger vår telefonväxel kl21.00 och har intag av akut sjuka hästar fram till kl22.00.
För Dig som djurägare: Har Du fått Din häst remitterad till oss av annan veterinär, var god kontakta oss via telefon så bokar vi in en tid till Dig.

Hallands djursjukhus AB
Hästavdelningen
Björkgatan 19
311 68 Slöinge
Tel: 0346-488 81
Fax: 0346- 487 32
hastavdelningen@hallandsdjursjukhus.se

Stelkramp
Även kallad tetanus. Grundvaccination består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum. Därefter ges en tredje vaccination efter 6-12 månader. Revaccinering sker vartannat år efter detta. Skydd mot stelkramp kan påbörjas hos föl vid en ålder på ca 6 månader, fram tills dess har fölet skydd från antikroppar som denne får genom råmjölken. Dräktiga ston bör revaccineras 6-4 veckor innan fölning för att ge fölet skydd mot stelkramp vid födsel och den första levnadstiden. Stelkrampsvaccin finns att ge i kombination med hästinfluensa vaccin.

Hästinfluensa
Grundvaccinationen består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum, enligt tävlingsreglementet för ridsport och travsport kan andra vaccinationen ges mellan 21-92 dagar efter första vaccinationen. Tredje vaccinationen ges inom 6 – 12 månader och därefter revaccineras hästen en gång årligen. Tänk på att inom ridsporten vid internationella tävlingar gäller revaccination var sjätte månad. I Sverige gäller revaccinering en gång årligen efter grundvaccination enligt tävlingsreglementet. Skydd mot hästinfluensa kan påbörjas hos föl vid en ålder på ca 6 månader, fram tills dess har fölet skydd mot sjukdomen via antikroppar som denne fått från råmjölken.

Herpesvirus
Även kallad virusabort. Dräktiga ston vaccineras i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden för skydd mot en herpesvirusinfektion som kan leda till abort. Hästar som reser mycket och blir exponerade för mycket smittor kan också vaccineras mot herpesvirus. Grundvaccinering består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum, därefter revaccinering ca var fjärde månad för att få ett bra skydd.

Botulism
Grundvaccinationen består av tre vaccinationer med en månads mellanrum och därefter revaccinering en gång årligen. Skydd mot botulism rekommenderas till hästar som äter hösilage då jordbakterien Clostridium botulinum i mycket sällsynta fall kan förekomma om hösilaget innehåller jord eller om döda djur kommit med vid emballering.

På polikliniken kan vi också utföra hudutredningar, EKG, gyn och dräktighetsundersökningar, mindre kirurgiska ingrepp och sårskador. Vi kan också undersöka magsäcken för att påvisa eventuella magsår.