Hältutredning av häst

Hältutredning

På våra löpargångar, longeringsvolt och i ridhuset undersöks hästar i samband med hältundersökningar, besiktningar och hälsokontroller. Hältor, eller misstänkta hältor så som rörelsestörningar eller ridproblem, är den absolut vanligaste orsaken till att hästägare uppsöker oss på kliniken.

Hästen måste inte nödvändigtvis vara tydligt halt för att man ska utföra en hältutredning. Det kan vara en god ide att låta en veterinär undersöka hästen om den plötsligt byter beteende som exempelvis börjar stanna på hinder, känns oliksidig, går snett eller känns ovanligt slö eller stressad.

Besöket börjar med att hästägaren får ge sin beskrivning av hur problemet yttrar sig och när det uppkom, veterinären kommer utifrån detta även ställa frågor om t.ex. hästens användningsområde, utbildningsnivå och nuvarande kondition.

Efter detta utförs en noggrann palpation av hästen då veterinären framförallt känner igenom ben och rygg. Här känner man efter olikheter, temperaturskillnader, svullnader, ömheter och spänningar.

Hästen undersöks sedan under rörelse, till att börja med visas den för hand i skritt och trav på löpargången. Vidare undersöks hästen på böjda spår med hjälp av longering och man utför även så kallade böjprov. Böjprovet innebär att man böjer hästens ben med ett visst tryckt under ca en minut för att sedan direkt trava rakt fram på löpargången. Ibland används även hakar och/eller grepp som fästs på hästens sko för att höja trakt respektive tå och på så sätt ändra benets belastning.

I vissa fall är det relevant att se hästen under ryttare, det är därför alltid bra att ta med sig sin vanliga ridutrustning till både häst och ryttare när man besöker kliniken för en hältutredning. För att lokalisera hästens problem till ett visst område använder man sig ofta av bedövningar. Om veterinären till exempel misstänker att hästen har ont från hovleden bedövas denna för att man ska kunna bekräfta eller avbekräfta sin misstanke. Ibland krävs det flera bedövningar innan man lokaliserat området som smärtar.

När problemet väl är inramat till ett mindre område går man oftast vidare med röntgen och/eller ultraljud för att få en bil av eventuella skelett och/eller mjukdelsskador. När diagnosen är fastställd behandlas hästen. Vilken behandling som veterinären väljer beror helt på vilken typ av skada hästen har.

Hästägaren får sedan ett hemgångsråd hur hästen ska skötas och rehabiliteras under konvalescensen. Ofta får hästen komma tillbaka på ett eller flera återbesök inom några veckor.